Conjugation of påtala
to bring (something) up in order to criticize (that thing, or more rarely something else); to point out, to call attention to Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | påtala |
Presens
| jag | påtalar |
| du | påtalar |
| han / hon / den / det | påtalar |
| vi | påtalar |
| ni | påtalar |
| de | påtalar |
Preteritum
| jag | påtalade |
| du | påtalade |
| han / hon / den / det | påtalade |
| vi | påtalade |
| ni | påtalade |
| de | påtalade |
Supinum
| jag | påtalat |
| du | påtalat |
| han / hon / den / det | påtalat |
| vi | påtalat |
| ni | påtalat |
| de | påtalat |
Imperativ
| — | påtala |
Passiv
Infinitiv
| — | påtalas |
Presens
| jag | påtalas |
| du | påtalas |
| han / hon / den / det | påtalas |
| vi | påtalas |
| ni | påtalas |
| de | påtalas |
Preteritum
| jag | påtalades |
| du | påtalades |
| han / hon / den / det | påtalades |
| vi | påtalades |
| ni | påtalades |
| de | påtalades |
Supinum
| jag | påtalats |
| du | påtalats |
| han / hon / den / det | påtalats |
| vi | påtalats |
| ni | påtalats |
| de | påtalats |