Conjugation of kränga
to pull (something) over something (or the reverse), with some difficulty, with a wriggling motion or the like, usually of putting on or taking off clothes or putting tires on rims Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kränga |
Presens
| jag | kränger |
| du | kränger |
| han / hon / den / det | kränger |
| vi | kränger |
| ni | kränger |
| de | kränger |
Preteritum
| jag | krängde |
| du | krängde |
| han / hon / den / det | krängde |
| vi | krängde |
| ni | krängde |
| de | krängde |
Supinum
| jag | krängt |
| du | krängt |
| han / hon / den / det | krängt |
| vi | krängt |
| ni | krängt |
| de | krängt |
Imperativ
| — | kräng |
Passiv
Infinitiv
| — | krängas |
Presens
| jag | krängs |
| du | krängs |
| han / hon / den / det | krängs |
| vi | krängs |
| ni | krängs |
| de | krängs |
Preteritum
| jag | krängdes |
| du | krängdes |
| han / hon / den / det | krängdes |
| vi | krängdes |
| ni | krängdes |
| de | krängdes |
Supinum
| jag | krängts |
| du | krängts |
| han / hon / den / det | krängts |
| vi | krängts |
| ni | krängts |
| de | krängts |