Conjugation of komma fram
to emerge, to be revealed (especially after investigation) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | komma fram |
Presens
| jag | kommer fram |
| du | kommer fram |
| han / hon / den / det | kommer fram |
| vi | kommer fram |
| ni | kommer fram |
| de | kommer fram |
Preteritum
| jag | kom fram |
| du | kom fram |
| han / hon / den / det | kom fram |
| vi | kom fram |
| ni | kom fram |
| de | kom fram |
Supinum
| jag | kommit fram |
| du | kommit fram |
| han / hon / den / det | kommit fram |
| vi | kommit fram |
| ni | kommit fram |
| de | kommit fram |
Imperativ
| — | kom fram |