Conjugation of förtörna
to anger Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förtörna |
Presens
| jag | förtörnar |
| du | förtörnar |
| han / hon / den / det | förtörnar |
| vi | förtörnar |
| ni | förtörnar |
| de | förtörnar |
Preteritum
| jag | förtörnade |
| du | förtörnade |
| han / hon / den / det | förtörnade |
| vi | förtörnade |
| ni | förtörnade |
| de | förtörnade |
Supinum
| jag | förtörnat |
| du | förtörnat |
| han / hon / den / det | förtörnat |
| vi | förtörnat |
| ni | förtörnat |
| de | förtörnat |
Imperativ
| — | förtörna |
Passiv
Infinitiv
| — | förtörnas |
Presens
| jag | förtörnas |
| du | förtörnas |
| han / hon / den / det | förtörnas |
| vi | förtörnas |
| ni | förtörnas |
| de | förtörnas |
Preteritum
| jag | förtörnades |
| du | förtörnades |
| han / hon / den / det | förtörnades |
| vi | förtörnades |
| ni | förtörnades |
| de | förtörnades |
Supinum
| jag | förtörnats |
| du | förtörnats |
| han / hon / den / det | förtörnats |
| vi | förtörnats |
| ni | förtörnats |
| de | förtörnats |