Conjugation of förlägga
to place (troops, an industry in a town, a meeting in place and time, or the like), to move, to relocate, to quarter, to transfer Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förlägga |
Presens
| jag | förlägger |
| du | förlägger |
| han / hon / den / det | förlägger |
| vi | förlägger |
| ni | förlägger |
| de | förlägger |
Preteritum
| jag | förlade |
| du | förlade |
| han / hon / den / det | förlade |
| vi | förlade |
| ni | förlade |
| de | förlade |
Supinum
| jag | förlagt |
| du | förlagt |
| han / hon / den / det | förlagt |
| vi | förlagt |
| ni | förlagt |
| de | förlagt |
Imperativ
| — | förlägg |
Passiv
Infinitiv
| — | förläggas |
Presens
| jag | förläggs |
| du | förläggs |
| han / hon / den / det | förläggs |
| vi | förläggs |
| ni | förläggs |
| de | förläggs |
Preteritum
| jag | förlades |
| du | förlades |
| han / hon / den / det | förlades |
| vi | förlades |
| ni | förlades |
| de | förlades |
Supinum
| jag | förlagts |
| du | förlagts |
| han / hon / den / det | förlagts |
| vi | förlagts |
| ni | förlagts |
| de | förlagts |