Conjugation of skræmme
frighten Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | skræmme |
Præsens
| jeg | skræmmer |
| du | skræmmer |
| han / hun / den / det | skræmmer |
| vi | skræmmer |
| I | skræmmer |
| de | skræmmer |
Præteritum
| jeg | skræmte |
| du | skræmte |
| han / hun / den / det | skræmte |
| vi | skræmte |
| I | skræmte |
| de | skræmte |
Perfektum
| — | har skræmt |
Imperativ
| — | skræm |
Perfektum participium
| — | skræmt |
Præsens participium
| — | skræmmende |
Passiv
Infinitiv
| — | skræmmes |
Præsens
| jeg | skræmmes |
| du | skræmmes |
| han / hun / den / det | skræmmes |
| vi | skræmmes |
| I | skræmmes |
| de | skræmmes |
Præteritum
| jeg | skræmtes |
| du | skræmtes |
| han / hun / den / det | skræmtes |
| vi | skræmtes |
| I | skræmtes |
| de | skræmtes |