Conjugation of undanbedja
dated form of undanbe (though see usage notes at that entry) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | undanbedja |
Presens
| jag | undanbeder |
| du | undanbeder |
| han / hon / den / det | undanbeder |
| vi | undanbeder |
| ni | undanbeder |
| de | undanbeder |
Preteritum
| jag | undanbad |
| du | undanbad |
| han / hon / den / det | undanbad |
| vi | undanbad |
| ni | undanbad |
| de | undanbad |
Supinum
| jag | undanbett |
| du | undanbett |
| han / hon / den / det | undanbett |
| vi | undanbett |
| ni | undanbett |
| de | undanbett |
Imperativ
| — | undanbed |
Passiv
Infinitiv
| — | undanbedjas |
Presens
| jag | undanbeds |
| du | undanbeds |
| han / hon / den / det | undanbeds |
| vi | undanbeds |
| ni | undanbeds |
| de | undanbeds |
Preteritum
| jag | undanbads |
| du | undanbads |
| han / hon / den / det | undanbads |
| vi | undanbads |
| ni | undanbads |
| de | undanbads |
Supinum
| jag | undanbetts |
| du | undanbetts |
| han / hon / den / det | undanbetts |
| vi | undanbetts |
| ni | undanbetts |
| de | undanbetts |