Conjugation of statuera
to make (an example of someone) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | statuera |
Presens
| jag | statuerar |
| du | statuerar |
| han / hon / den / det | statuerar |
| vi | statuerar |
| ni | statuerar |
| de | statuerar |
Preteritum
| jag | statuerade |
| du | statuerade |
| han / hon / den / det | statuerade |
| vi | statuerade |
| ni | statuerade |
| de | statuerade |
Supinum
| jag | statuerat |
| du | statuerat |
| han / hon / den / det | statuerat |
| vi | statuerat |
| ni | statuerat |
| de | statuerat |
Imperativ
| — | statuera |
Passiv
Infinitiv
| — | statueras |
Presens
| jag | statueras |
| du | statueras |
| han / hon / den / det | statueras |
| vi | statueras |
| ni | statueras |
| de | statueras |
Preteritum
| jag | statuerades |
| du | statuerades |
| han / hon / den / det | statuerades |
| vi | statuerades |
| ni | statuerades |
| de | statuerades |
Supinum
| jag | statuerats |
| du | statuerats |
| han / hon / den / det | statuerats |
| vi | statuerats |
| ni | statuerats |
| de | statuerats |