Conjugation of stövla
to walk (quickly and) stiffly (with long strides) (as if wearing high boots); to march, to stalk, to stride Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | stövla |
Presens
| jag | stövlar |
| du | stövlar |
| han / hon / den / det | stövlar |
| vi | stövlar |
| ni | stövlar |
| de | stövlar |
Preteritum
| jag | stövlade |
| du | stövlade |
| han / hon / den / det | stövlade |
| vi | stövlade |
| ni | stövlade |
| de | stövlade |
Supinum
| jag | stövlat |
| du | stövlat |
| han / hon / den / det | stövlat |
| vi | stövlat |
| ni | stövlat |
| de | stövlat |
Imperativ
| — | stövla |
Passiv
Infinitiv
| — | stövlas |
Presens
| jag | stövlas |
| du | stövlas |
| han / hon / den / det | stövlas |
| vi | stövlas |
| ni | stövlas |
| de | stövlas |
Preteritum
| jag | stövlades |
| du | stövlades |
| han / hon / den / det | stövlades |
| vi | stövlades |
| ni | stövlades |
| de | stövlades |
Supinum
| jag | stövlats |
| du | stövlats |
| han / hon / den / det | stövlats |
| vi | stövlats |
| ni | stövlats |
| de | stövlats |