Conjugation of spana
/spɑːna/to brainstorm, throw things at the wall and see what sticks Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | spana |
Presens
| jag | spanar |
| du | spanar |
| han / hon / den / det | spanar |
| vi | spanar |
| ni | spanar |
| de | spanar |
Preteritum
| jag | spanade |
| du | spanade |
| han / hon / den / det | spanade |
| vi | spanade |
| ni | spanade |
| de | spanade |
Supinum
| jag | spanat |
| du | spanat |
| han / hon / den / det | spanat |
| vi | spanat |
| ni | spanat |
| de | spanat |
Imperativ
| — | spana |
Passiv
Infinitiv
| — | spanas |
Presens
| jag | spanas |
| du | spanas |
| han / hon / den / det | spanas |
| vi | spanas |
| ni | spanas |
| de | spanas |
Preteritum
| jag | spanades |
| du | spanades |
| han / hon / den / det | spanades |
| vi | spanades |
| ni | spanades |
| de | spanades |
Supinum
| jag | spanats |
| du | spanats |
| han / hon / den / det | spanats |
| vi | spanats |
| ni | spanats |
| de | spanats |