Conjugation of snärta
to lash, to whip, to flick (strike with the end of something bendable, making a snapping sound) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | snärta |
Presens
| jag | snärtar |
| du | snärtar |
| han / hon / den / det | snärtar |
| vi | snärtar |
| ni | snärtar |
| de | snärtar |
Preteritum
| jag | snärtade |
| du | snärtade |
| han / hon / den / det | snärtade |
| vi | snärtade |
| ni | snärtade |
| de | snärtade |
Supinum
| jag | snärtat |
| du | snärtat |
| han / hon / den / det | snärtat |
| vi | snärtat |
| ni | snärtat |
| de | snärtat |
Imperativ
| — | snärta |
Passiv
Infinitiv
| — | snärtas |
Presens
| jag | snärtas |
| du | snärtas |
| han / hon / den / det | snärtas |
| vi | snärtas |
| ni | snärtas |
| de | snärtas |
Preteritum
| jag | snärtades |
| du | snärtades |
| han / hon / den / det | snärtades |
| vi | snärtades |
| ni | snärtades |
| de | snärtades |
Supinum
| jag | snärtats |
| du | snärtats |
| han / hon / den / det | snärtats |
| vi | snärtats |
| ni | snärtats |
| de | snärtats |