← ringa — definición

Conjugation of ringa

Regular CEFR A1

to ring; to make a sound as to indicate a call is waiting Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

ringa

Presens

jag	ringer
du	ringer
han / hon / den / det	ringer
vi	ringer
ni	ringer
de	ringer

Preteritum

jag	ringde
du	ringde
han / hon / den / det	ringde
vi	ringde
ni	ringde
de	ringde

Supinum

jag	ringt
du	ringt
han / hon / den / det	ringt
vi	ringt
ni	ringt
de	ringt

Imperativ

—

ring

Passiv

Infinitiv

—

ringas

Presens

jag	rings
du	rings
han / hon / den / det	rings
vi	rings
ni	rings
de	rings

Preteritum

jag	ringdes
du	ringdes
han / hon / den / det	ringdes
vi	ringdes
ni	ringdes
de	ringdes

Supinum

jag	ringts
du	ringts
han / hon / den / det	ringts
vi	ringts
ni	ringts
de	ringts

Más conjugaciones

ringa in ringa ut ringade ringade in ringakta ringaktade ringaktades ringaktande