← märka — definición

Conjugation of märka

Regular CEFR B2

to mark (point out as blameworthy to some group of people, often the general public) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

märka

Presens

jag	märker
du	märker
han / hon / den / det	märker
vi	märker
ni	märker
de	märker

Preteritum

jag	märkte
du	märkte
han / hon / den / det	märkte
vi	märkte
ni	märkte
de	märkte

Supinum

jag	märkt
du	märkt
han / hon / den / det	märkt
vi	märkt
ni	märkt
de	märkt

Imperativ

—

märk

Passiv

Infinitiv

—

märkas

Presens

jag	märks
du	märks
han / hon / den / det	märks
vi	märks
ni	märks
de	märks

Preteritum

jag	märktes
du	märktes
han / hon / den / det	märktes
vi	märktes
ni	märktes
de	märktes

Supinum

jag	märkts
du	märkts
han / hon / den / det	märkts
vi	märkts
ni	märkts
de	märkts

Más conjugaciones

märka ut märkande märkas märker märker ut markera markerade markerades