Conjugation of liva
to liven (something) up, to enliven (something) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | liva |
Presens
| jag | livar |
| du | livar |
| han / hon / den / det | livar |
| vi | livar |
| ni | livar |
| de | livar |
Preteritum
| jag | livade |
| du | livade |
| han / hon / den / det | livade |
| vi | livade |
| ni | livade |
| de | livade |
Supinum
| jag | livat |
| du | livat |
| han / hon / den / det | livat |
| vi | livat |
| ni | livat |
| de | livat |
Imperativ
| — | liva |
Passiv
Infinitiv
| — | livas |
Presens
| jag | livas |
| du | livas |
| han / hon / den / det | livas |
| vi | livas |
| ni | livas |
| de | livas |
Preteritum
| jag | livades |
| du | livades |
| han / hon / den / det | livades |
| vi | livades |
| ni | livades |
| de | livades |
Supinum
| jag | livats |
| du | livats |
| han / hon / den / det | livats |
| vi | livats |
| ni | livats |
| de | livats |