Conjugation of konfrontera
to confront Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | konfrontera |
Presens
| jag | konfronterar |
| du | konfronterar |
| han / hon / den / det | konfronterar |
| vi | konfronterar |
| ni | konfronterar |
| de | konfronterar |
Preteritum
| jag | konfronterade |
| du | konfronterade |
| han / hon / den / det | konfronterade |
| vi | konfronterade |
| ni | konfronterade |
| de | konfronterade |
Supinum
| jag | konfronterat |
| du | konfronterat |
| han / hon / den / det | konfronterat |
| vi | konfronterat |
| ni | konfronterat |
| de | konfronterat |
Imperativ
| — | konfrontera |
Passiv
Infinitiv
| — | konfronteras |
Presens
| jag | konfronteras |
| du | konfronteras |
| han / hon / den / det | konfronteras |
| vi | konfronteras |
| ni | konfronteras |
| de | konfronteras |
Preteritum
| jag | konfronterades |
| du | konfronterades |
| han / hon / den / det | konfronterades |
| vi | konfronterades |
| ni | konfronterades |
| de | konfronterades |
Supinum
| jag | konfronterats |
| du | konfronterats |
| han / hon / den / det | konfronterats |
| vi | konfronterats |
| ni | konfronterats |
| de | konfronterats |