Conjugation of knattra
to (cause to) make short, sharp, repeated sounds (that are not too loud) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | knattra |
Presens
| jag | knattrar |
| du | knattrar |
| han / hon / den / det | knattrar |
| vi | knattrar |
| ni | knattrar |
| de | knattrar |
Preteritum
| jag | knattrade |
| du | knattrade |
| han / hon / den / det | knattrade |
| vi | knattrade |
| ni | knattrade |
| de | knattrade |
Supinum
| jag | knattrat |
| du | knattrat |
| han / hon / den / det | knattrat |
| vi | knattrat |
| ni | knattrat |
| de | knattrat |
Imperativ
| — | knattra |
Passiv
Infinitiv
| — | knattras |
Presens
| jag | knattras |
| du | knattras |
| han / hon / den / det | knattras |
| vi | knattras |
| ni | knattras |
| de | knattras |
Preteritum
| jag | knattrades |
| du | knattrades |
| han / hon / den / det | knattrades |
| vi | knattrades |
| ni | knattrades |
| de | knattrades |
Supinum
| jag | knattrats |
| du | knattrats |
| han / hon / den / det | knattrats |
| vi | knattrats |
| ni | knattrats |
| de | knattrats |