Conjugation of kackla
to cackle (talk or laugh in a cackling, ugly manner) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kackla |
Presens
| jag | kacklar |
| du | kacklar |
| han / hon / den / det | kacklar |
| vi | kacklar |
| ni | kacklar |
| de | kacklar |
Preteritum
| jag | kacklade |
| du | kacklade |
| han / hon / den / det | kacklade |
| vi | kacklade |
| ni | kacklade |
| de | kacklade |
Supinum
| jag | kacklat |
| du | kacklat |
| han / hon / den / det | kacklat |
| vi | kacklat |
| ni | kacklat |
| de | kacklat |
Imperativ
| — | kackla |
Passiv
Infinitiv
| — | kacklas |
Presens
| jag | kacklas |
| du | kacklas |
| han / hon / den / det | kacklas |
| vi | kacklas |
| ni | kacklas |
| de | kacklas |
Preteritum
| jag | kacklades |
| du | kacklades |
| han / hon / den / det | kacklades |
| vi | kacklades |
| ni | kacklades |
| de | kacklades |
Supinum
| jag | kacklats |
| du | kacklats |
| han / hon / den / det | kacklats |
| vi | kacklats |
| ni | kacklats |
| de | kacklats |