Conjugation of invandra
to immigrate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | invandra |
Presens
| jag | invandrar |
| du | invandrar |
| han / hon / den / det | invandrar |
| vi | invandrar |
| ni | invandrar |
| de | invandrar |
Preteritum
| jag | invandrade |
| du | invandrade |
| han / hon / den / det | invandrade |
| vi | invandrade |
| ni | invandrade |
| de | invandrade |
Supinum
| jag | invandrat |
| du | invandrat |
| han / hon / den / det | invandrat |
| vi | invandrat |
| ni | invandrat |
| de | invandrat |
Imperativ
| — | invandra |