Conjugation of invända
to object Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | invända |
Presens
| jag | invänder |
| du | invänder |
| han / hon / den / det | invänder |
| vi | invänder |
| ni | invänder |
| de | invänder |
Preteritum
| jag | invände |
| du | invände |
| han / hon / den / det | invände |
| vi | invände |
| ni | invände |
| de | invände |
Supinum
| jag | invänt |
| du | invänt |
| han / hon / den / det | invänt |
| vi | invänt |
| ni | invänt |
| de | invänt |
Imperativ
| — | invänd |
Passiv
Infinitiv
| — | invändas |
Presens
| jag | invänds |
| du | invänds |
| han / hon / den / det | invänds |
| vi | invänds |
| ni | invänds |
| de | invänds |
Preteritum
| jag | invändes |
| du | invändes |
| han / hon / den / det | invändes |
| vi | invändes |
| ni | invändes |
| de | invändes |
Supinum
| jag | invänts |
| du | invänts |
| han / hon / den / det | invänts |
| vi | invänts |
| ni | invänts |
| de | invänts |