← hinna — definición

Conjugation of hinna

Regular CEFR B1

to have time, to have the time (for something), (sometimes, idiomatically) to make it Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

hinna

Presens

jag	hinner
du	hinner
han / hon / den / det	hinner
vi	hinner
ni	hinner
de	hinner

Preteritum

jag	hann
du	hann
han / hon / den / det	hann
vi	hann
ni	hann
de	hann

Supinum

jag	hunnit
du	hunnit
han / hon / den / det	hunnit
vi	hunnit
ni	hunnit
de	hunnit

Imperativ

—

hinn

Passiv

Infinitiv

—

hinnas

Presens

jag	hinns
du	hinns
han / hon / den / det	hinns
vi	hinns
ni	hinns
de	hinns

Preteritum

jag	hanns
du	hanns
han / hon / den / det	hanns
vi	hanns
ni	hanns
de	hanns

Supinum

jag	hunnits
du	hunnits
han / hon / den / det	hunnits
vi	hunnits
ni	hunnits
de	hunnits

Más conjugaciones

hinna före hinna först hinna i tid hinna ifatt hinna ikapp hinna med hinnande hinnas