← hinna först — definición

Conjugation of hinna först

Regular CEFR B2

to make it first (to a location, etc.) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—	hinna först

Presens

jag	hinner först
du	hinner först
han / hon / den / det	hinner först
vi	hinner först
ni	hinner först
de	hinner först

Preteritum

jag	hann först
du	hann först
han / hon / den / det	hann först
vi	hann först
ni	hann först
de	hann först

Supinum

jag	hunnit först
du	hunnit först
han / hon / den / det	hunnit först
vi	hunnit först
ni	hunnit först
de	hunnit först

Imperativ

—	hinn först

Passiv

Infinitiv

—	hinnas först

Presens

jag	hinns först
du	hinns först
han / hon / den / det	hinns först
vi	hinns först
ni	hinns först
de	hinns först

Preteritum

jag	hanns först
du	hanns först
han / hon / den / det	hanns först
vi	hanns först
ni	hanns först
de	hanns först

Supinum

jag	hunnits först
du	hunnits först
han / hon / den / det	hunnits först
vi	hunnits först
ni	hunnits först
de	hunnits först

Más conjugaciones

hinna i tid hinna ifatt hinna ikapp hinna med hinnande hinnas hinner hinner med