Conjugation of förutspå
to predict, to anticipate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förutspå |
Presens
| jag | förutspår |
| du | förutspår |
| han / hon / den / det | förutspår |
| vi | förutspår |
| ni | förutspår |
| de | förutspår |
Preteritum
| jag | förutspådde |
| du | förutspådde |
| han / hon / den / det | förutspådde |
| vi | förutspådde |
| ni | förutspådde |
| de | förutspådde |
Supinum
| jag | förutspått |
| du | förutspått |
| han / hon / den / det | förutspått |
| vi | förutspått |
| ni | förutspått |
| de | förutspått |
Imperativ
| — | förutspå |
Passiv
Infinitiv
| — | förutspås |
Presens
| jag | förutspås |
| du | förutspås |
| han / hon / den / det | förutspås |
| vi | förutspås |
| ni | förutspås |
| de | förutspås |
Preteritum
| jag | förutspåddes |
| du | förutspåddes |
| han / hon / den / det | förutspåddes |
| vi | förutspåddes |
| ni | förutspåddes |
| de | förutspåddes |
Supinum
| jag | förutspåtts |
| du | förutspåtts |
| han / hon / den / det | förutspåtts |
| vi | förutspåtts |
| ni | förutspåtts |
| de | förutspåtts |