Conjugation of förtvina
to wither, to atrophy Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förtvina |
Presens
| jag | förtvinar |
| du | förtvinar |
| han / hon / den / det | förtvinar |
| vi | förtvinar |
| ni | förtvinar |
| de | förtvinar |
Preteritum
| jag | förtvinade |
| du | förtvinade |
| han / hon / den / det | förtvinade |
| vi | förtvinade |
| ni | förtvinade |
| de | förtvinade |
Supinum
| jag | förtvinat |
| du | förtvinat |
| han / hon / den / det | förtvinat |
| vi | förtvinat |
| ni | förtvinat |
| de | förtvinat |
Imperativ
| — | förtvina |
Passiv
Infinitiv
| — | förtvinas |
Presens
| jag | förtvinas |
| du | förtvinas |
| han / hon / den / det | förtvinas |
| vi | förtvinas |
| ni | förtvinas |
| de | förtvinas |
Preteritum
| jag | förtvinades |
| du | förtvinades |
| han / hon / den / det | förtvinades |
| vi | förtvinades |
| ni | förtvinades |
| de | förtvinades |
Supinum
| jag | förtvinats |
| du | förtvinats |
| han / hon / den / det | förtvinats |
| vi | förtvinats |
| ni | förtvinats |
| de | förtvinats |