Conjugation of förnedra
humiliate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förnedra |
Presens
| jag | förnedrar |
| du | förnedrar |
| han / hon / den / det | förnedrar |
| vi | förnedrar |
| ni | förnedrar |
| de | förnedrar |
Preteritum
| jag | förnedrade |
| du | förnedrade |
| han / hon / den / det | förnedrade |
| vi | förnedrade |
| ni | förnedrade |
| de | förnedrade |
Supinum
| jag | förnedrat |
| du | förnedrat |
| han / hon / den / det | förnedrat |
| vi | förnedrat |
| ni | förnedrat |
| de | förnedrat |
Imperativ
| — | förnedra |
Passiv
Infinitiv
| — | förnedras |
Presens
| jag | förnedras |
| du | förnedras |
| han / hon / den / det | förnedras |
| vi | förnedras |
| ni | förnedras |
| de | förnedras |
Preteritum
| jag | förnedrades |
| du | förnedrades |
| han / hon / den / det | förnedrades |
| vi | förnedrades |
| ni | förnedrades |
| de | förnedrades |
Supinum
| jag | förnedrats |
| du | förnedrats |
| han / hon / den / det | förnedrats |
| vi | förnedrats |
| ni | förnedrats |
| de | förnedrats |