Conjugation of förhärda
harden Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förhärda |
Presens
| jag | förhärdar |
| du | förhärdar |
| han / hon / den / det | förhärdar |
| vi | förhärdar |
| ni | förhärdar |
| de | förhärdar |
Preteritum
| jag | förhärdade |
| du | förhärdade |
| han / hon / den / det | förhärdade |
| vi | förhärdade |
| ni | förhärdade |
| de | förhärdade |
Supinum
| jag | förhärdat |
| du | förhärdat |
| han / hon / den / det | förhärdat |
| vi | förhärdat |
| ni | förhärdat |
| de | förhärdat |
Imperativ
| — | förhärda |
Passiv
Infinitiv
| — | förhärdas |
Presens
| jag | förhärdas |
| du | förhärdas |
| han / hon / den / det | förhärdas |
| vi | förhärdas |
| ni | förhärdas |
| de | förhärdas |
Preteritum
| jag | förhärdades |
| du | förhärdades |
| han / hon / den / det | förhärdades |
| vi | förhärdades |
| ni | förhärdades |
| de | förhärdades |
Supinum
| jag | förhärdats |
| du | förhärdats |
| han / hon / den / det | förhärdats |
| vi | förhärdats |
| ni | förhärdats |
| de | förhärdats |