Conjugation of förära
honor, present someone with an award Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | förära |
Presens
| jag | förärar |
| du | förärar |
| han / hon / den / det | förärar |
| vi | förärar |
| ni | förärar |
| de | förärar |
Preteritum
| jag | förärade |
| du | förärade |
| han / hon / den / det | förärade |
| vi | förärade |
| ni | förärade |
| de | förärade |
Supinum
| jag | förärat |
| du | förärat |
| han / hon / den / det | förärat |
| vi | förärat |
| ni | förärat |
| de | förärat |
Imperativ
| — | förära |
Passiv
Infinitiv
| — | föräras |
Presens
| jag | föräras |
| du | föräras |
| han / hon / den / det | föräras |
| vi | föräras |
| ni | föräras |
| de | föräras |
Preteritum
| jag | förärades |
| du | förärades |
| han / hon / den / det | förärades |
| vi | förärades |
| ni | förärades |
| de | förärades |
Supinum
| jag | förärats |
| du | förärats |
| han / hon / den / det | förärats |
| vi | förärats |
| ni | förärats |
| de | förärats |