Conjugation of ertappa
catch (someone in the act of doing something wrong) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | ertappa |
Presens
| jag | ertappar |
| du | ertappar |
| han / hon / den / det | ertappar |
| vi | ertappar |
| ni | ertappar |
| de | ertappar |
Preteritum
| jag | ertappade |
| du | ertappade |
| han / hon / den / det | ertappade |
| vi | ertappade |
| ni | ertappade |
| de | ertappade |
Supinum
| jag | ertappat |
| du | ertappat |
| han / hon / den / det | ertappat |
| vi | ertappat |
| ni | ertappat |
| de | ertappat |
Imperativ
| — | ertappa |
Passiv
Infinitiv
| — | ertappas |
Presens
| jag | ertappas |
| du | ertappas |
| han / hon / den / det | ertappas |
| vi | ertappas |
| ni | ertappas |
| de | ertappas |
Preteritum
| jag | ertappades |
| du | ertappades |
| han / hon / den / det | ertappades |
| vi | ertappades |
| ni | ertappades |
| de | ertappades |
Supinum
| jag | ertappats |
| du | ertappats |
| han / hon / den / det | ertappats |
| vi | ertappats |
| ni | ertappats |
| de | ertappats |