Conjugation of brotta
to wrestle (to the ground) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | brotta |
Presens
| jag | brottar |
| du | brottar |
| han / hon / den / det | brottar |
| vi | brottar |
| ni | brottar |
| de | brottar |
Preteritum
| jag | brottade |
| du | brottade |
| han / hon / den / det | brottade |
| vi | brottade |
| ni | brottade |
| de | brottade |
Supinum
| jag | brottat |
| du | brottat |
| han / hon / den / det | brottat |
| vi | brottat |
| ni | brottat |
| de | brottat |
Imperativ
| — | brotta |
Passiv
Infinitiv
| — | brottas |
Presens
| jag | brottas |
| du | brottas |
| han / hon / den / det | brottas |
| vi | brottas |
| ni | brottas |
| de | brottas |
Preteritum
| jag | brottades |
| du | brottades |
| han / hon / den / det | brottades |
| vi | brottades |
| ni | brottades |
| de | brottades |
Supinum
| jag | brottats |
| du | brottats |
| han / hon / den / det | brottats |
| vi | brottats |
| ni | brottats |
| de | brottats |