Conjugation of berätta
to tell (convey – a story, account, information, etc.) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | berätta |
Presens
| jag | berättar |
| du | berättar |
| han / hon / den / det | berättar |
| vi | berättar |
| ni | berättar |
| de | berättar |
Preteritum
| jag | berättade |
| du | berättade |
| han / hon / den / det | berättade |
| vi | berättade |
| ni | berättade |
| de | berättade |
Supinum
| jag | berättat |
| du | berättat |
| han / hon / den / det | berättat |
| vi | berättat |
| ni | berättat |
| de | berättat |
Imperativ
| — | berätta |
Passiv
Infinitiv
| — | berättas |
Presens
| jag | berättas |
| du | berättas |
| han / hon / den / det | berättas |
| vi | berättas |
| ni | berättas |
| de | berättas |
Preteritum
| jag | berättades |
| du | berättades |
| han / hon / den / det | berättades |
| vi | berättades |
| ni | berättades |
| de | berättades |
Supinum
| jag | berättats |
| du | berättats |
| han / hon / den / det | berättats |
| vi | berättats |
| ni | berättats |
| de | berättats |