Conjugation of beblanda
interact with, become involved with Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | beblanda |
Presens
| jag | beblandar |
| du | beblandar |
| han / hon / den / det | beblandar |
| vi | beblandar |
| ni | beblandar |
| de | beblandar |
Preteritum
| jag | beblandade |
| du | beblandade |
| han / hon / den / det | beblandade |
| vi | beblandade |
| ni | beblandade |
| de | beblandade |
Supinum
| jag | beblandat |
| du | beblandat |
| han / hon / den / det | beblandat |
| vi | beblandat |
| ni | beblandat |
| de | beblandat |
Imperativ
| — | beblanda |
Passiv
Infinitiv
| — | beblandas |
Presens
| jag | beblandas |
| du | beblandas |
| han / hon / den / det | beblandas |
| vi | beblandas |
| ni | beblandas |
| de | beblandas |
Preteritum
| jag | beblandades |
| du | beblandades |
| han / hon / den / det | beblandades |
| vi | beblandades |
| ni | beblandades |
| de | beblandades |
Supinum
| jag | beblandats |
| du | beblandats |
| han / hon / den / det | beblandats |
| vi | beblandats |
| ni | beblandats |
| de | beblandats |