Conjugation of överlasta
to overload, to overburden (chiefly of physical loads (and something concretely loaded onto something), sometimes figuratively) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | överlasta |
Presens
| jag | överlastar |
| du | överlastar |
| han / hon / den / det | överlastar |
| vi | överlastar |
| ni | överlastar |
| de | överlastar |
Preteritum
| jag | överlastade |
| du | överlastade |
| han / hon / den / det | överlastade |
| vi | överlastade |
| ni | överlastade |
| de | överlastade |
Supinum
| jag | överlastat |
| du | överlastat |
| han / hon / den / det | överlastat |
| vi | överlastat |
| ni | överlastat |
| de | överlastat |
Imperativ
| — | överlasta |
Passiv
Infinitiv
| — | överlastas |
Presens
| jag | överlastas |
| du | överlastas |
| han / hon / den / det | överlastas |
| vi | överlastas |
| ni | överlastas |
| de | överlastas |
Preteritum
| jag | överlastades |
| du | överlastades |
| han / hon / den / det | överlastades |
| vi | överlastades |
| ni | överlastades |
| de | överlastades |
Supinum
| jag | överlastats |
| du | överlastats |
| han / hon / den / det | överlastats |
| vi | överlastats |
| ni | överlastats |
| de | överlastats |