Conjugation of överlåta
to hand over Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | överlåta |
Presens
| jag | överlåter |
| du | överlåter |
| han / hon / den / det | överlåter |
| vi | överlåter |
| ni | överlåter |
| de | överlåter |
Preteritum
| jag | överlät |
| du | överlät |
| han / hon / den / det | överlät |
| vi | överlät |
| ni | överlät |
| de | överlät |
Supinum
| jag | överlåtit |
| du | överlåtit |
| han / hon / den / det | överlåtit |
| vi | överlåtit |
| ni | överlåtit |
| de | överlåtit |
Imperativ
| — | överlåt |
Passiv
Infinitiv
| — | överlåtas |
Presens
| jag | överlåts |
| du | överlåts |
| han / hon / den / det | överlåts |
| vi | överlåts |
| ni | överlåts |
| de | överlåts |
Preteritum
| jag | överläts |
| du | överläts |
| han / hon / den / det | överläts |
| vi | överläts |
| ni | överläts |
| de | överläts |
Supinum
| jag | överlåtits |
| du | överlåtits |
| han / hon / den / det | överlåtits |
| vi | överlåtits |
| ni | överlåtits |
| de | överlåtits |