Conjugation of överlappa
to overlap Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | överlappa |
Presens
| jag | överlappar |
| du | överlappar |
| han / hon / den / det | överlappar |
| vi | överlappar |
| ni | överlappar |
| de | överlappar |
Preteritum
| jag | överlappade |
| du | överlappade |
| han / hon / den / det | överlappade |
| vi | överlappade |
| ni | överlappade |
| de | överlappade |
Supinum
| jag | överlappat |
| du | överlappat |
| han / hon / den / det | överlappat |
| vi | överlappat |
| ni | överlappat |
| de | överlappat |
Imperativ
| — | överlappa |
Passiv
Infinitiv
| — | överlappas |
Presens
| jag | överlappas |
| du | överlappas |
| han / hon / den / det | överlappas |
| vi | överlappas |
| ni | överlappas |
| de | överlappas |
Preteritum
| jag | överlappades |
| du | överlappades |
| han / hon / den / det | överlappades |
| vi | överlappades |
| ni | överlappades |
| de | överlappades |
Supinum
| jag | överlappats |
| du | överlappats |
| han / hon / den / det | överlappats |
| vi | överlappats |
| ni | överlappats |
| de | överlappats |