Conjugation of återkasta
to reflect (light, sound, etc.) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | återkasta |
Presens
| jag | återkastar |
| du | återkastar |
| han / hon / den / det | återkastar |
| vi | återkastar |
| ni | återkastar |
| de | återkastar |
Preteritum
| jag | återkastade |
| du | återkastade |
| han / hon / den / det | återkastade |
| vi | återkastade |
| ni | återkastade |
| de | återkastade |
Supinum
| jag | återkastat |
| du | återkastat |
| han / hon / den / det | återkastat |
| vi | återkastat |
| ni | återkastat |
| de | återkastat |
Imperativ
| — | återkasta |
Passiv
Infinitiv
| — | återkastas |
Presens
| jag | återkastas |
| du | återkastas |
| han / hon / den / det | återkastas |
| vi | återkastas |
| ni | återkastas |
| de | återkastas |
Preteritum
| jag | återkastades |
| du | återkastades |
| han / hon / den / det | återkastades |
| vi | återkastades |
| ni | återkastades |
| de | återkastades |
Supinum
| jag | återkastats |
| du | återkastats |
| han / hon / den / det | återkastats |
| vi | återkastats |
| ni | återkastats |
| de | återkastats |