Conjugation of återhämta
to recover Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | återhämta |
Presens
| jag | återhämtar |
| du | återhämtar |
| han / hon / den / det | återhämtar |
| vi | återhämtar |
| ni | återhämtar |
| de | återhämtar |
Preteritum
| jag | återhämtade |
| du | återhämtade |
| han / hon / den / det | återhämtade |
| vi | återhämtade |
| ni | återhämtade |
| de | återhämtade |
Supinum
| jag | återhämtat |
| du | återhämtat |
| han / hon / den / det | återhämtat |
| vi | återhämtat |
| ni | återhämtat |
| de | återhämtat |
Imperativ
| — | återhämta |