Conjugation of antyde
To imply, to suggest. Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | antyde |
Præsens
| jeg | antyder |
| du | antyder |
| han / hun / den / det | antyder |
| vi | antyder |
| I | antyder |
| de | antyder |
Præteritum
| jeg | antydede |
| du | antydede |
| han / hun / den / det | antydede |
| vi | antydede |
| I | antydede |
| de | antydede |
Perfektum
| — | har antydet |
Imperativ
| — | antyd |
Perfektum participium
| — | antydet |
Præsens participium
| — | antydende |
Passiv
Infinitiv
| — | antydes |
Præsens
| jeg | antydes |
| du | antydes |
| han / hun / den / det | antydes |
| vi | antydes |
| I | antydes |
| de | antydes |
Præteritum
| jeg | antydedes |
| du | antydedes |
| han / hun / den / det | antydedes |
| vi | antydedes |
| I | antydedes |
| de | antydedes |