← veta — definición

Conjugation of veta

Regular CEFR A1

/²veːta/

to know; to be certain about, to have knowledge or (correct) information about Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

veta

Presens

jag	vet
du	vet
han / hon / den / det	vet
vi	vet
ni	vet
de	vet

Preteritum

jag	visste
du	visste
han / hon / den / det	visste
vi	visste
ni	visste
de	visste

Supinum

jag	vetat
du	vetat
han / hon / den / det	vetat
vi	vetat
ni	vetat
de	vetat

Imperativ

—

vet

Más conjugaciones

veta hur en slipsten ska dras veta med sig vetande vetat vetat hur en slipsten ska dras vetat hur slipstenen ska dras vetat med sig vete