Conjugation of vanvårda
to mistreat, to neglect (humans or animals) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | vanvårda |
Presens
| jag | vanvårdar |
| du | vanvårdar |
| han / hon / den / det | vanvårdar |
| vi | vanvårdar |
| ni | vanvårdar |
| de | vanvårdar |
Preteritum
| jag | vanvårdade |
| du | vanvårdade |
| han / hon / den / det | vanvårdade |
| vi | vanvårdade |
| ni | vanvårdade |
| de | vanvårdade |
Supinum
| jag | vanvårdat |
| du | vanvårdat |
| han / hon / den / det | vanvårdat |
| vi | vanvårdat |
| ni | vanvårdat |
| de | vanvårdat |
Imperativ
| — | vanvårda |
Passiv
Infinitiv
| — | vanvårdas |
Presens
| jag | vanvårdas |
| du | vanvårdas |
| han / hon / den / det | vanvårdas |
| vi | vanvårdas |
| ni | vanvårdas |
| de | vanvårdas |
Preteritum
| jag | vanvårdades |
| du | vanvårdades |
| han / hon / den / det | vanvårdades |
| vi | vanvårdades |
| ni | vanvårdades |
| de | vanvårdades |
Supinum
| jag | vanvårdats |
| du | vanvårdats |
| han / hon / den / det | vanvårdats |
| vi | vanvårdats |
| ni | vanvårdats |
| de | vanvårdats |