Conjugation of vackla
to waver, to falter, to stagger (move unsteadily, as if risking a fall) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | vackla |
Presens
| jag | vacklar |
| du | vacklar |
| han / hon / den / det | vacklar |
| vi | vacklar |
| ni | vacklar |
| de | vacklar |
Preteritum
| jag | vacklade |
| du | vacklade |
| han / hon / den / det | vacklade |
| vi | vacklade |
| ni | vacklade |
| de | vacklade |
Supinum
| jag | vacklat |
| du | vacklat |
| han / hon / den / det | vacklat |
| vi | vacklat |
| ni | vacklat |
| de | vacklat |
Imperativ
| — | vackla |
Passiv
Infinitiv
| — | vacklas |
Presens
| jag | vacklas |
| du | vacklas |
| han / hon / den / det | vacklas |
| vi | vacklas |
| ni | vacklas |
| de | vacklas |
Preteritum
| jag | vacklades |
| du | vacklades |
| han / hon / den / det | vacklades |
| vi | vacklades |
| ni | vacklades |
| de | vacklades |
Supinum
| jag | vacklats |
| du | vacklats |
| han / hon / den / det | vacklats |
| vi | vacklats |
| ni | vacklats |
| de | vacklats |