Conjugation of vörda
venerate, revere Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | vörda |
Presens
| jag | vördar |
| du | vördar |
| han / hon / den / det | vördar |
| vi | vördar |
| ni | vördar |
| de | vördar |
Preteritum
| jag | vördade |
| du | vördade |
| han / hon / den / det | vördade |
| vi | vördade |
| ni | vördade |
| de | vördade |
Supinum
| jag | vördat |
| du | vördat |
| han / hon / den / det | vördat |
| vi | vördat |
| ni | vördat |
| de | vördat |
Imperativ
| — | vörda |
Passiv
Infinitiv
| — | vördas |
Presens
| jag | vördas |
| du | vördas |
| han / hon / den / det | vördas |
| vi | vördas |
| ni | vördas |
| de | vördas |
Preteritum
| jag | vördades |
| du | vördades |
| han / hon / den / det | vördades |
| vi | vördades |
| ni | vördades |
| de | vördades |
Supinum
| jag | vördats |
| du | vördats |
| han / hon / den / det | vördats |
| vi | vördats |
| ni | vördats |
| de | vördats |