← utstråla — definición

Conjugation of utstråla

Regular CEFR B2

to radiate, to exude (give off an impression or the like) Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

utstråla

Presens

jag	utstrålar
du	utstrålar
han / hon / den / det	utstrålar
vi	utstrålar
ni	utstrålar
de	utstrålar

Preteritum

jag	utstrålade
du	utstrålade
han / hon / den / det	utstrålade
vi	utstrålade
ni	utstrålade
de	utstrålade

Supinum

jag	utstrålat
du	utstrålat
han / hon / den / det	utstrålat
vi	utstrålat
ni	utstrålat
de	utstrålat

Imperativ

—

utstråla

Passiv

Infinitiv

—

utstrålas

Presens

jag	utstrålas
du	utstrålas
han / hon / den / det	utstrålas
vi	utstrålas
ni	utstrålas
de	utstrålas

Preteritum

jag	utstrålades
du	utstrålades
han / hon / den / det	utstrålades
vi	utstrålades
ni	utstrålades
de	utstrålades

Supinum

jag	utstrålats
du	utstrålats
han / hon / den / det	utstrålats
vi	utstrålats
ni	utstrålats
de	utstrålats

Más conjugaciones

utsuga uttala uttolka utträda uttrötta uttrycka utvälja utvandra