Conjugation of utsätta
to subject Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utsätta |
Presens
| jag | utsätter |
| du | utsätter |
| han / hon / den / det | utsätter |
| vi | utsätter |
| ni | utsätter |
| de | utsätter |
Preteritum
| jag | utsatte |
| du | utsatte |
| han / hon / den / det | utsatte |
| vi | utsatte |
| ni | utsatte |
| de | utsatte |
Supinum
| jag | utsatt |
| du | utsatt |
| han / hon / den / det | utsatt |
| vi | utsatt |
| ni | utsatt |
| de | utsatt |
Imperativ
| — | utsätt |
Passiv
Infinitiv
| — | utsättas |
Presens
| jag | utsätts |
| du | utsätts |
| han / hon / den / det | utsätts |
| vi | utsätts |
| ni | utsätts |
| de | utsätts |
Preteritum
| jag | utsattes |
| du | utsattes |
| han / hon / den / det | utsattes |
| vi | utsattes |
| ni | utsattes |
| de | utsattes |
Supinum
| jag | utsatts |
| du | utsatts |
| han / hon / den / det | utsatts |
| vi | utsatts |
| ni | utsatts |
| de | utsatts |