Conjugation of utröna
to figure out through investigation; to determine, to ascertain, to figure out Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utröna |
Presens
| jag | utröner |
| du | utröner |
| han / hon / den / det | utröner |
| vi | utröner |
| ni | utröner |
| de | utröner |
Preteritum
| jag | utrönte |
| du | utrönte |
| han / hon / den / det | utrönte |
| vi | utrönte |
| ni | utrönte |
| de | utrönte |
Supinum
| jag | utrönt |
| du | utrönt |
| han / hon / den / det | utrönt |
| vi | utrönt |
| ni | utrönt |
| de | utrönt |
Imperativ
| — | utrön |
Passiv
Infinitiv
| — | utrönas |
Presens
| jag | utröns |
| du | utröns |
| han / hon / den / det | utröns |
| vi | utröns |
| ni | utröns |
| de | utröns |
Preteritum
| jag | utröntes |
| du | utröntes |
| han / hon / den / det | utröntes |
| vi | utröntes |
| ni | utröntes |
| de | utröntes |
Supinum
| jag | utrönts |
| du | utrönts |
| han / hon / den / det | utrönts |
| vi | utrönts |
| ni | utrönts |
| de | utrönts |