Conjugation of utmatta
exhaust, wear out Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utmatta |
Presens
| jag | utmattar |
| du | utmattar |
| han / hon / den / det | utmattar |
| vi | utmattar |
| ni | utmattar |
| de | utmattar |
Preteritum
| jag | utmattade |
| du | utmattade |
| han / hon / den / det | utmattade |
| vi | utmattade |
| ni | utmattade |
| de | utmattade |
Supinum
| jag | utmattat |
| du | utmattat |
| han / hon / den / det | utmattat |
| vi | utmattat |
| ni | utmattat |
| de | utmattat |
Imperativ
| — | utmatta |
Passiv
Infinitiv
| — | utmattas |
Presens
| jag | utmattas |
| du | utmattas |
| han / hon / den / det | utmattas |
| vi | utmattas |
| ni | utmattas |
| de | utmattas |
Preteritum
| jag | utmattades |
| du | utmattades |
| han / hon / den / det | utmattades |
| vi | utmattades |
| ni | utmattades |
| de | utmattades |
Supinum
| jag | utmattats |
| du | utmattats |
| han / hon / den / det | utmattats |
| vi | utmattats |
| ni | utmattats |
| de | utmattats |