Conjugation of utmåla
paint, depict, portray Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utmåla |
Presens
| jag | utmålar |
| du | utmålar |
| han / hon / den / det | utmålar |
| vi | utmålar |
| ni | utmålar |
| de | utmålar |
Preteritum
| jag | utmålade |
| du | utmålade |
| han / hon / den / det | utmålade |
| vi | utmålade |
| ni | utmålade |
| de | utmålade |
Supinum
| jag | utmålat |
| du | utmålat |
| han / hon / den / det | utmålat |
| vi | utmålat |
| ni | utmålat |
| de | utmålat |
Imperativ
| — | utmåla |
Passiv
Infinitiv
| — | utmålas |
Presens
| jag | utmålas |
| du | utmålas |
| han / hon / den / det | utmålas |
| vi | utmålas |
| ni | utmålas |
| de | utmålas |
Preteritum
| jag | utmålades |
| du | utmålades |
| han / hon / den / det | utmålades |
| vi | utmålades |
| ni | utmålades |
| de | utmålades |
Supinum
| jag | utmålats |
| du | utmålats |
| han / hon / den / det | utmålats |
| vi | utmålats |
| ni | utmålats |
| de | utmålats |