Conjugation of utelämna
leave out, omit, elide Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utelämna |
Presens
| jag | utelämnar |
| du | utelämnar |
| han / hon / den / det | utelämnar |
| vi | utelämnar |
| ni | utelämnar |
| de | utelämnar |
Preteritum
| jag | utelämnade |
| du | utelämnade |
| han / hon / den / det | utelämnade |
| vi | utelämnade |
| ni | utelämnade |
| de | utelämnade |
Supinum
| jag | utelämnat |
| du | utelämnat |
| han / hon / den / det | utelämnat |
| vi | utelämnat |
| ni | utelämnat |
| de | utelämnat |
Imperativ
| — | utelämna |
Passiv
Infinitiv
| — | utelämnas |
Presens
| jag | utelämnas |
| du | utelämnas |
| han / hon / den / det | utelämnas |
| vi | utelämnas |
| ni | utelämnas |
| de | utelämnas |
Preteritum
| jag | utelämnades |
| du | utelämnades |
| han / hon / den / det | utelämnades |
| vi | utelämnades |
| ni | utelämnades |
| de | utelämnades |
Supinum
| jag | utelämnats |
| du | utelämnats |
| han / hon / den / det | utelämnats |
| vi | utelämnats |
| ni | utelämnats |
| de | utelämnats |