Conjugation of utdela
(Verb) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | utdela |
Presens
| jag | utdelar |
| du | utdelar |
| han / hon / den / det | utdelar |
| vi | utdelar |
| ni | utdelar |
| de | utdelar |
Preteritum
| jag | utdelade |
| du | utdelade |
| han / hon / den / det | utdelade |
| vi | utdelade |
| ni | utdelade |
| de | utdelade |
Supinum
| jag | utdelat |
| du | utdelat |
| han / hon / den / det | utdelat |
| vi | utdelat |
| ni | utdelat |
| de | utdelat |
Imperativ
| — | utdela |
Passiv
Infinitiv
| — | utdelas |
Presens
| jag | utdelas |
| du | utdelas |
| han / hon / den / det | utdelas |
| vi | utdelas |
| ni | utdelas |
| de | utdelas |
Preteritum
| jag | utdelades |
| du | utdelades |
| han / hon / den / det | utdelades |
| vi | utdelades |
| ni | utdelades |
| de | utdelades |
Supinum
| jag | utdelats |
| du | utdelats |
| han / hon / den / det | utdelats |
| vi | utdelats |
| ni | utdelats |
| de | utdelats |