Conjugation of uppväcka
to arouse (feelings or the like) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | uppväcka |
Presens
| jag | uppväcker |
| du | uppväcker |
| han / hon / den / det | uppväcker |
| vi | uppväcker |
| ni | uppväcker |
| de | uppväcker |
Preteritum
| jag | uppväckte |
| du | uppväckte |
| han / hon / den / det | uppväckte |
| vi | uppväckte |
| ni | uppväckte |
| de | uppväckte |
Supinum
| jag | uppväckt |
| du | uppväckt |
| han / hon / den / det | uppväckt |
| vi | uppväckt |
| ni | uppväckt |
| de | uppväckt |
Imperativ
| — | uppväck |
Passiv
Infinitiv
| — | uppväckas |
Presens
| jag | uppväcks |
| du | uppväcks |
| han / hon / den / det | uppväcks |
| vi | uppväcks |
| ni | uppväcks |
| de | uppväcks |
Preteritum
| jag | uppväcktes |
| du | uppväcktes |
| han / hon / den / det | uppväcktes |
| vi | uppväcktes |
| ni | uppväcktes |
| de | uppväcktes |
Supinum
| jag | uppväckts |
| du | uppväckts |
| han / hon / den / det | uppväckts |
| vi | uppväckts |
| ni | uppväckts |
| de | uppväckts |