Conjugation of upptrappa
escalate Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | upptrappa |
Presens
| jag | upptrappar |
| du | upptrappar |
| han / hon / den / det | upptrappar |
| vi | upptrappar |
| ni | upptrappar |
| de | upptrappar |
Preteritum
| jag | upptrappade |
| du | upptrappade |
| han / hon / den / det | upptrappade |
| vi | upptrappade |
| ni | upptrappade |
| de | upptrappade |
Supinum
| jag | upptrappat |
| du | upptrappat |
| han / hon / den / det | upptrappat |
| vi | upptrappat |
| ni | upptrappat |
| de | upptrappat |
Imperativ
| — | upptrappa |
Passiv
Infinitiv
| — | upptrappas |
Presens
| jag | upptrappas |
| du | upptrappas |
| han / hon / den / det | upptrappas |
| vi | upptrappas |
| ni | upptrappas |
| de | upptrappas |
Preteritum
| jag | upptrappades |
| du | upptrappades |
| han / hon / den / det | upptrappades |
| vi | upptrappades |
| ni | upptrappades |
| de | upptrappades |
Supinum
| jag | upptrappats |
| du | upptrappats |
| han / hon / den / det | upptrappats |
| vi | upptrappats |
| ni | upptrappats |
| de | upptrappats |