Conjugation of upprätta
to set up, to draw up, to make, to create (a document) Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | upprätta |
Presens
| jag | upprättar |
| du | upprättar |
| han / hon / den / det | upprättar |
| vi | upprättar |
| ni | upprättar |
| de | upprättar |
Preteritum
| jag | upprättade |
| du | upprättade |
| han / hon / den / det | upprättade |
| vi | upprättade |
| ni | upprättade |
| de | upprättade |
Supinum
| jag | upprättat |
| du | upprättat |
| han / hon / den / det | upprättat |
| vi | upprättat |
| ni | upprättat |
| de | upprättat |
Imperativ
| — | upprätta |
Passiv
Infinitiv
| — | upprättas |
Presens
| jag | upprättas |
| du | upprättas |
| han / hon / den / det | upprättas |
| vi | upprättas |
| ni | upprättas |
| de | upprättas |
Preteritum
| jag | upprättades |
| du | upprättades |
| han / hon / den / det | upprättades |
| vi | upprättades |
| ni | upprättades |
| de | upprättades |
Supinum
| jag | upprättats |
| du | upprättats |
| han / hon / den / det | upprättats |
| vi | upprättats |
| ni | upprättats |
| de | upprättats |